Idag onsdag den 30 november fick vi ett mycket bra exempel på hur extremt sårbart vårt samhälle är.
Vid en inkoppling av ledningar till en vindkraftpark vid stamledningen i Midskog blev resultatet att 40-50000 abonnenter blev utan el.
Här på redaktionen sänkte sig skymningen. Snabbt upptäcktes att inga av radioapparaterna hade batteri. Vilket löstes genom att några datormöss plundrades på sina batterier och en radio kom igång.
Något man kunde ha besparat sig. För på radion var det bara vanliga P4 programmet. Inte förrän efter att strömmen kommit tillbaka kom några uppgifter i P4 Jämtland om strömavbrottet, dess utbredning och vad som hänt.
Mobilnätet var också stendött och ingen på redaktionen kunde via 3 eller 4 G koppla upp sig.
Så några uppgifter om vad som hänt gick inte få.
Genom familjemedlemmar fick jag klart för mig att både Frösön och centrala Östersund var strömlöst.
Alla affärer stängde då inga kassor eller annat fungerade.
Dotterns shoppingrunda blev inställd och sonens Fifaspel hemma.
Även flyget påverkades på Frösön.
Det då många passagerare med biljetten i mobilen inte kunde få kontakt med telefonen.
Nu varade det hela bara drygt en timme för de flesta.
Men. tänk om det hela hänt mitt i vintern med 10-20 minusgrader och kanske tagit dagar att reparera?
Ingen värme, inga möjligheter handla, inte tanka bilen, inget vatten.
Vi har byggt ett extremt sårbart samhälle.
Vi ska nu ladda med batterier och sånt på redaktionen!
Kanske en fotogenkamin?
