Unik satsning röjer upp snårskog och generar pengar
JÄMTLANDS NYBY(JT)I decennier tog slyet över allt mer av Jämtlands Nyby. Orten är knappast ensam om det problemet. Men här tog fastighetsägarna tag i saken. En entreprenör anlitades för att röja upp i snårskogen. Resultatet blev tusentals ton grot – och förhoppningsvis ett behagligt klirr i bygdeföreningens kassa.
Drygt 40 år efter att den sista kon gått till de evigt gröna betesmarkerna var Jämtlands Nyby, ett par mil öster om Lit, på god väg att växa igen. Visserligen hävdades åkrarna. Men från åkerkanterna vällde slyskogen in och den frodades också ohämmat längs fastighetsgränserna som löpte genom det tidigare öppna landskapet. Även på åkerholmar och stenrösen eskalerade vegetationen till tidigare oanad omfattning. Med åren blev det sådana mängder att det blev svårt att se mellan husen. Och utsikten mot fjällen – ja den var det till slut bara byns äldsta som kom ihåg.
Något måste alltså göras. Så när Byggnadsföreningen Nybygården, som är namnet på byns egen aktiva bygdeförening, beslöt att erbjuda ett trettiotal fastighetsägare slyröjning så var de inte sena att nappa. Särskilt inte när de fick höra att ett eventuellt netto från slyröjningen skulle gå till bygdens gemensamma kassa. Men slyskogen var av den omfattningen att alternativet hugga själv inte var realistiskt. En entreprenör måste fram. Och den som fick uppdraget att göra jobbet blev Jonas Karlssons Skogsentreprenad AB i östjämtska Selet. Hans företag är bland annat specialiserat på att röja och bredda skogsbilvägar.
– När man kontaktade mig så blev jag intresserad direkt. Dels är det en rolig grej att röja upp en hel bygd och det föreningen presenterade var ett mycket bra upplägg som är väl genomtänkt då varje fastighetsägare har godkänt och undertecknat ett avtal där man upplåter slyavverkning inom områden som markerats på kartor för varje fastighet. Jag har aldrig tidigare varit med om att man tillsammans gör en sådan här satsning. Så den är nog rätt unik. När jag kom hit såg jag direkt att omfattningen på avverkningen, för det handlar mer om det än om röjning av buskar, var någonting att bita i. Så jag beräknade jobbet till ungefär två veckor. Det var nog en liten underskattning jag gjorde där. Nu är vi inne på fjärde veckan och börjar se slutet. Att det blir ett netto som kommer bygden tillgodo, det är jag övertygad om, säger Jonas Karlsson med ett skratt.
Avverkningen görs med grävmaskin utrustad med trädklipp. Från förarplatsen berättar Jimmy Aurstad att klippen klarar träd med en stamdiameter upp till 40 cm.
-Men mycket är grövre än så. Därför kommer vi att avverka en hel del manuellt sedan jag klippt stammarna på den diameter maskinen klarar. Fast sammantaget har det blivit snudd på otroliga mängder, tycker jag
Skotarföraren Tobias Pålsson håller med. Efter ett par veckor har han samlat ihop och kört ut mer än 1 000 ton sly. Och det från mindre än hälften av de avverkade ytorna. Den första vältan som han just avslutat blev mer än 90 meter lång, snudd på 6 meter hög och 10-12 meter djup. Men allt blir inte grot. För det avverkades slyet är så kraftigt att det även blir brännved i form av kvistad björk samt övergrovt virke.
Och nästa sommar, då kommer värmeverkets flistugg – och med den det förhoppningsvis behagliga klirret i bygdeföreningens kassa.
PER ERICSSON
[su_divider text=”Tillbaka till sidans topp” divider_color=”#ff890d” size=”10″ margin=”10″]
Läs denna artikel och många fler i e-tidningen! (Obs! Kräver inlogg)