KAXÅS (JT) Det går att likna Offerdals SK med Östersunds FK. De har båda haft stora framgångar nationellt och internationellt det senaste året. De har samma glädje till sporten och de visar att liten också kan.
Medan ÖFK slipar spelarna till diamanter är Offerdals SK en talangfabrik. Här heter inte stjärnan Saman Ghoddos utan hon heter Tilde Bångman och hon är född på ett par skidor. Just nu är Tilde en av de bästa skidjuniorerna i Sverige, men för henne räcker inte det:
– Jag vill bli bäst i världen, säger hon.
Fascinerat tittade jag på medan hon sprang förbi mitt köksfönster, Tilde var 10 år när jag flyttade till Kaxås. Dag ut och dag in såg jag henne springa. När jag träffade hennes systrar Hedda och Evelina som också är framgångsrika skidåkare häpnade jag när de pratade om sin yngsta syster. De berättade om en lillasyster som redan som ettåring stod på skidorna och det hade gjort att hon hade en balans som var otrolig. ”Vi är bra men när Tilde kommer då kommer hon vara bäst”. Och nu är Tilde här, hon är 16 år, går på skidgymnasiet i Östersund och tränar mellan 8–20 timmar i veckan.
– Jag är en av de bästa i min ålder i Sverige, säger hon och tycker själv att hon låter kaxig när hon säger det.
Men Tilde är långt ifrån att vara kaxig och fakta talar sitt tydliga språk. Tildes prestationer i år har varit makalösa. Med en tredjeplats i junior SM, fyra i sprinten trots att hon ramlade men vann alla heat fram tills finalen. Hon tog silver i norska mästerskapen och i de avslutande tävlingarna i Bruksvallarna vann hon tremilen trots att det var första gången hon åkte den sträckan på tävling. Hon mötte seniorerna i supersprint tillsammans med Stina Nilsson och där blev hon åtta. Dessutom stafetten i junior SM där Tilde, Tua Dahlgren och Maria Novak tog guld, det var första gången på 50 år som Offerdals SK tog guld i stafett i SM-sammanhang. Förra året tog Tilde ett individuellt guld och ett silver i Ungdoms SM.
Ända sedan barnsben har hon tänkt att hon vill bli bäst i världen. För henne har hela uppväxten handlat om skidor och det har alltid varit en självklarhet för henne.
– Vi är en liten klubb och jag har nära relation till alla, vi går igenom motgångar och framgångar tillsammans och vi lär oss att glädjas med varandra. Det är en individuell sport men vi peppar varandra och hjälper varandra, sedan när man står på startlinjen då tävlar vi mot varandra, säger hon.
En av de viktigaste byggstenarna för Tilde är hennes föräldrar.
– Det har betytt allt, de stöttar och ser verkligen till att vi ska ha de bästa förutsättningarna för att nå de mål vi vill. Det hade inte gått utan deras engagemang. Pappa är ledare, vallare och han är den som känner mig både som person och som skidåkare, säger hon.
För tio år sedan gjorde Offerdals SK en satsning att etablera sig i Sverige, de bestämde sig för att satsa och behålla sina egna åkare. De 40 SM-medaljerna skvallrar om hur etablerade man blivit. De visade att det även på glesbygden går skapa förutsättningar för att konkurrera med de bästa i landet. Året som gått är smått fantastiskt för klubben. Om man skulle paketera ihop varje enskild prestation är de som självaste ÖFK.
– Vi har Sveriges bästa juniorlag, säger Karin Bångman som är ordförande i Offerdals SK och Tildes mamma.
Utmaningarna för klubben är många, bland annat det ekonomiska. Klubboden i Änge byggdes för 40 år sedan och där går det inte ens värma saft till barnen. Utan det är ideella krafter som har släpat saftdunkar hemifrån under alla dessa år. Är det något klubben är medveten om är att ensam inte är stark utan här handlar det om sponsorer och människor som ställer upp för att få allt att gå runt. Nyckeln till framgången är att de har så roligt tillsammans.
– Vi skrattar mycket och vi är få åkare med ledare som har tid för oss, säger Tilde.
De bästa resultaten presterar Tilde när hon är avspänd och lugn inför tävling. Men eftersom hon ofta vill mycket och sätter hård press på sig själv blir hon ibland spänd. Och går det inte bra blir hon besviken på sig själv men sedan i år har hon en mental tränare och han hjälper henne att hitta rätt tankebanor.
– Jag gräver inte ner mig på samma sätt om det gått dåligt, utan jag försöker ta lärdom, vad var det som inte funkade denna gång? Sedan har jag lärt mig att njuta av framgång, jag försöker glädjas i stunden för jag vet att det kommer att komma motgångar. I mitt huvud styrs vilka möjligheter jag har, det är bara jag som sätter begränsningar, det är en lärdom man får från sporten, säger hon.
Och när mjölksyran kommer handlar det bara om viljan. Då säger hon till sig själv att hon snart får vila och att hon orkar trycka ut det sista. Det är nog inte genom köksfönstret jag kommer titta på Tilde framöver, det kommer vara framför Vinterstudion på tv:n en kall vinterdag – och då kommer vi alla att titta på Tilde.
TEXT & BILD
SUSANNE KVARNLÖF
Vill du också ha spännande reportage om det som sticker ut men som kanske inte alltid syns?
Prenumerera på Jämtlands tidning!
[vfb id=1]
