Tvingas till besparingar trots kommunens miljonöverskott
ÖSTERSUND (JT) Östersunds kommun ser ut att göra över 80 miljoner kronor i överskott under 2019 mot budgeterade 35 miljoner. Trots detta måste nämnder som inte hållit sin budget spara in för att minska sina underskott. Social- och arbetsmarknadsnämnden har exempelvis behövt vidta åtgärder för 6,7 miljoner kronor.
– Nämnden har en åtgärdsplan både för år 2019 och år 2020, säger Helén Eurenius, förvaltningschef för social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Östersund.
Under 2019 avser åtgärderna att ta in sex miljoner kronor på vakanta tjänster och resten på kurser, företagshälsovård samt övrigt. För 2020 innebär åtgärderna att avveckla två av fyra tjänster på uppsökande team inom öppenvård, avveckla HVB-hemmet Strandvillan inom öppenvård och ge stöd till ungdomar genom andra insatser. Man kommer också avveckla MST verksamheten inom öppenvård samt ta bort en enhetschefstjänst.
Vad innebär de här förändringarna?
– MST står för Multisystematisk terapi och är en kort men väldigt effektiv behandling. Men den är också väldigt dyr behandlingsmetod, bland annat för att vi måste köpa licenser från USA för att ha den och Östersund är en av få kommuner i landet som har detta. När vi behövde skära i kostnader såg vi att även om den har god kvalité har den låg kvantitet och det var därför det minst dåliga att ta bort.
Så vad händer med de som har fått denna behandling?
– Vi kommer ju inte bara släppa de här ungdomarna utan de får annan behandling. Vi har dessutom fått kunskaper från MST-verksamheten som vi tar med oss till vanliga öppenvården, vi kan bara inte längre kalla den MST för licensen, säger Helén Eurenius.
Anledningen till att social- och arbetsmarknadsnämnden har ett underskott beror bland annat på att man fått högre kostnader för personer som behövt vårdplacering. Detta trots färre placerade och färre vårddagar.
– Det är individer med så stor problematik att socialtjänsten inte ska hantera dem utan de blir placerade på institutioner eller får behandling på annan ort. Under 2019 har vi haft 22 personer som kostat 5000 kronor eller mer per dygn. Och när det blir så dyra dygnskostnader håller inte budgeten, säger Helén Eurenius.
Trots en minskning med tio individer, från 128 till 118, som behövt insatser och antalet vårddagar minskat med 2600 har kostnaderna ökat och kostar nu 23,7 miljoner kronor och den dyraste placeringen beräknas hamna på fyra miljoner för helåret. En annan orsak till att man inte håller budget är att antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd har ökat.
– Antalet hushåll i snitt som har erhållit ekonomiskt bistånd är hittills 559 hushåll per månad att jämföras med motsvarande period för 2018, 530 hushåll – en ökning med 29 hushåll. Antalet hushåll som erhöll ekonomiskt bistånd i augusti var 533 hushåll. Andelen unga vuxna utgör nu omkring 25 procent av det totala antalet hushåll med försörjningsstöd. För ekonomiskt bistånd visar uppföljningen för perioden på ett underskott om 4,9 miljoner kronor, säger Helén Eurenius.
Har det ökat under flera år eller är det ett trendbrott?
– Det har minskat under de senaste tre åren så det är ett trendbrott. Framförallt är det kostnaden per hushåll som får försörjningsstöd som ökat, vilket vanligtvis beror på att det är större familjer som har högre kostnader för exempelvis hyra då de behöver bo större.
Försörjningsstödet som betalas ut har ökat med i genomsnitt 600 kronor. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen varnar att om inflödet av nya hushåll ökar och att svårigheterna att nå självförsörjning fortsätter, riskerar underskottet att bli större. I samband med att arbetslösheten nu ser ut att öka kan detta bli ett problem, säger Helén Eurenius.
– Ungdomsarbetslösheten ökar, och många yngre mår dåligt psykiskt. Ungdomsarbetslösheten har varit låg och legat under riksgenomsnittet i Östersund och det gör den fortsatt men nämnden har ett högt mål om att vi ska ligga 1,5 procentenheter under riksgenomsnittet och där är vi inte riktigt.
Vad beror det på?
– Vi ser kanske framförallt att nyanlända ungdomar sticker ut. Det är i första hand ensamkommande som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och där behövs mer insatser.
Helén Eurenius har svårt att svara på varför dessa har extra svårt att komma in på arbetsmarknaden men hon säger att en del haft svårt att klara av sina gymnasiestudier och anledningen till det kan vara flera.
Känns det jobbigt att behöva genomföra dessa besparingar när kommunen som helhet ändå gör ett resultat över budget?
– Det är en svår fråga för mig att svara på eftersom den är så politiskt laddad. Men vi har ytterst lojala medarbetare som hanterar besparingsförslagen och gör ett fantastiskt jobb med att tillgodose medborgarna med det som behövs utifrån de förutsättningar som finns och de pengar vi har.
Social- och arbetsmarknadsnämndens ordförande, Magnus Rönnefjäll (C), säger att besparingsåtgärderna är jobbiga ur nämndens perspektiv. Han påpekar dock att man måste se till kommunens pengar även utanför hans nämnd.
– Vad behöver vi överskottet till? Det ska gå till investeringar i exempelvis skolan och för att vi ska ha pengar i kärnverksamheten. Året är inte slut än och förvaltningen jobbar för att minska det här underskottet. Men det är för tidigt att börja äska pengar nu, det blir som att dopa systemet bara för att det finns pengar att ta av. Jag tycker man behöver se till vad man kan göra själv först.
CAJ KÄLLMALM