Oense kring miljöbedömning
ÖSTERSUND (JT) Östersunds kommun vill bygga ett nytt vattenverk vid Storsjöstråket nedanför handelsområdet Storsjö torg. Vattenverket är tänkt att ersätta det befintliga vattenverket i området och föreslås bli 5000 kvadratmeter stort. Projektet har fått en halv miljard i investeringsbudget.
Efter vattenparasiterna som gjorde stora delar av Östersunds befolkning magsjuka 2010 togs ett beslut att komplettera befintliga vattenverket med en skyddande barriär. Projektet har pågått under flera år och en ny detaljplan för projektet har också tagits fram som tillåter en utbyggnation vid Minnesgärde.
Som vi har berättat tidigare bedömdes det dock vara för riskfyllt att genomföra barriärsinstallationen under kontinuerlig drift. Och i april tog därför kommunfullmäktige ett beslut att bygga nytt och röstade igenom att man gett tekniska nämnden en investeringsram på 560 miljoner kronor för projektet. Byggstart beräknas som det ser ut nu till januari 2022.
– Preliminär tidplan för detaljplanen är samråd i början av 2020, granskning under våren och antagande till sommaren, säger Sara Andersson, planarkitekt på Östersunds kommun.
Anläggningen är tänkt att förse omkring 57 000 personer i Östersund med dricksvatten då den står färdig. Det nya vattenverket blir då en helt ny byggnad och inget som byggs ut från nuvarande anläggning. När så det nya vattenverket är färdigt och man kan konstatera att allt fungerar kan den gamla anläggningen avvecklas.
I den nya byggnaden ska allt från filtrering och desinfektion till klorering skötas. Vattenverket ska enligt planerna också ha tillräcklig reservkraft och kringsystem för att klara eventuella störningar. Utseende är däremot inte klarlagt.
– Hur det nya vattenverket kommer att utformas är inte klart i dagsläget, säger Sara Andersson.
Den detaljplan som tagits fram för området är dock inte anpassad för det stora bygget och Östersunds kommun ser därför över en detaljplansändring för hela området. Den nya detaljplanen ska tillåta en ny vattenverksbyggnad sydöst om det i dag befintliga vattenverket. Kommunen bedömer i undersökningen om betydande miljöpåverkan att det inte behövs en separat miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen. Länsstyrelsen anser däremot att en miljöbedömning enligt miljöbalkens sjätte kapitel skulle vara en lämplig plattform för att utreda miljöfrågorna i samband med planprocessen.
Länsstyrelsen bad redan i höstas kommunen att komplettera sin undersökning, vilket man därefter har gjort. Men fortfarande kvarstår vissa frågetecken för länsstyrelsen. De skriver i sitt senaste utlåtande att kommunens dokument saknar en ”motivering till kommunens bedömning och det framgår inte tydligt vilka omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan”. Både kommunen och länsstyrelsen konstaterar att planförslaget strider mot den fördjupade översiktsplanen och saknar stöd i den kommunomfattande översiktsplanen.
”Det faktum att planen inte hanterats på översiktsplanenivå ställer också högre krav på lokaliseringsprövningen i det enskilda fallet”, skriver länsstyrelsen.
I dag består en del av området av det befintliga vattenverket med infartsvägar och parkering men här finns också en rastplats med parkområde som är en populär utgångspunkt för promenader längs vattnet. Parkmarken består i huvudsak av fullvuxna tallar och en del lövträd mot järnvägen och i grönytorna.
Förslaget innebär att stora delar av parkytan behöver tas i anspråk för exploatering och detta strider mot den fördjupade översiktsplanen som gäller för området. De gröna och vita stråken i stadsområdet beskrivs vara av yttersta vikt att bevara och utveckla för såväl invånare och besökare som växt- och djurlivet. I översiktsplanen står det att ett grönt stråk ska säkerställas utmed stranden. Det finns dock en möjlighet att ta gröna ytor i anspråk om man kan kompensera för detta på annat sätt.
Länsstyrelsen vill att kommunen utreder och beskriver hur lokaliseringen har valts med hänsyn till de värden som finns inom området idag. De vill också veta vilka kompensations- och skyddsåtgärder som kan bli aktuella. För kommunen är det delvis en ekonomisk fråga, säger kommunens projektledare Ola Eckerdal.
– Anledningen till att vi skall bygga vattenverket intill det befintliga är att det blir kraftiga fördyrningar om vi bygger det på annan plats med hänsyn taget till ledningsnätet. Bygger vi på en annan plats måste vi kosta på dyrbara anslutningsledningar rakt igenom statsmiljö till platsen för nuvarande vattenverket.
Inom större delen av området gäller dessutom strandskydd. När detaljplaner ändras försvinner tidigare upphävanden, vilket innebär att om byggandet ska kunna genomföras behöver strandskyddet upphävas igen vid fastställandet av detaljplanen. Kommunen konstaterar att även om det finns flera riksintressen som kräver särskilt beaktande bedöms nybyggnationen inte ha någon betydande negativ påverkan.
Länsstyrelsen förtydligar dock att det är ”Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för riksintresset och frågan om påverkan på riksintresset behöver samrådas med dem”. Man hänvisar också kommunen att samråd med försvarsmakten och luftfartsverket kan vara aktuellt beroende på verkets slutliga höjd.
Östersunds kommunekolog har inventerat området och skriver att naturmässigt utgör området en värdefull del av stadens gröna stråk. Man konstaterar att det finns förutsättningar för ett rikt insekts- och fågelliv på området och kommunens ekolog konstaterar att särskild hänsyn bör tas till äldre träd och tidigt blommande växter. Dessa har stor betydelse för insektsfaunan och man behöver beakta detta i byggandet. Hon skriver också att ”kommande planarbete bör tydligt motivera ianspråktagandet samt redovisa de negativa konsekvenserna för biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur”.
– Miljöfrågor som är aktuella kommer ändå att hanteras under arbetet med detaljplanen och beskrivas i planhandlingarna, försäkrar Sara Andersson.
Samhällsbyggnads bedömning är att verksamhetens omgivningspåverkan handlar om upptag av råvatten och utsläpp av spolvatten i Storsjön när bygget väl är färdigt. Dessutom nämns risken i samband med kemikaliehantering men inget av detta är någon förändring jämfört med nuvarande verksamhet.
Under själva byggprocessen ser Ola Eckerdal byggplatsens utformning som den största utmaningen.
– Största utmaningen blir den relativt trånga byggplatsen mellan sjön och järnvägen, säger han.
CAJ KÄLLMALM