Halverar effektiviteten och ökar kostnaderna
SYNNDERKÖLEN (JT) På renslakteriet vid Lossen i Härjedalen kunde man tidigare slakta när 500 renar per dag. Idag klarar man endast av dryga hälften.
— Vi sa redan från början att det skulle bli problem. Det är framförallt svårt att få tag i personal. Inga slaktare vill jobba under de nya reglerna som kommit, säger slaktchefen Niklas Gröndahl, Mittådalens Sameby.
Det var när Livsmedelsverket för några år sedan tog över ansvaret för levandedjursbesiktningen och köttbesiktningen från Distriktsveterinärerna som problemen började.
— Nu kommer veterinärer från Gotland, Skåne och senast från Uppsala. Oftast via flyg till Östersund och hyrbil därifrån. Tidigare kunde vi anlita Distriktsveterinärerna i Hede tre mil bort, säger Niklas Gröndahl.
— Smidigare, snabbare och mycket billigare, Nä, den här nyordningen funkar inte för oss, säger Gröndahl. Enligt honom så har tempot vid slakteriet sjunkit drastiskt. Veterinärerna från Livsmedelsverket vill ha ett lugnare tempo. Något som gör att de som slaktar tjänar mindre och att kapaciteten blir nära hälften vad den en gång var. Flera av landets renslakterier är oroliga över att förlora kontrollen över renslakten.
– Det är helt horribelt. Nu blir det Livsmedelsverket som bestämmer över renskötseln. Förut var det vi som bestämde vilken dag vi skulle slakta, säger Niklas Gröndahl.
— Jag skulle gärna se att Livsmedelsverket lämnade tillbaka kontrollen till Distriktsveterinärerna, säger Niklas Gröndahl. När vi träffar honom så håller samebyarna på med renskiljning uppe vid Synnerkölen vid Sonfjället. En skiljning som egentligen skulle avslutas förra helgen.
— Vi var tvungna att avbryta då det inte fanns slaktare, men idag blir vi klara.
Runt 2 000 renar ska skickas vidare efter skiljningen som skedde under söndagen. Ett riktigt slitjobb där djuren ska fångas upp ska delas upp till sina respektive ägare. Vid renskiljningen samlas först renarna från olika samebyar ihop, därefter skiljer samerna ut sina renar från renhjorden vid ett skiljningsgärde. Från den stora hagen skiljs renarna ur till mindre hagar för att sedan förflyttas till olika vinterområden eller slakt. Äldst av alla i renhägnet var Herje Andersson med sina 75 år. Han verkade ta det ganska lugnt med alla nymodigheter när det gäller regler och nya påfund.
— Dom hittar på så mycket tull, sa han när han i samma veva hjälpte de betydligt yngre renskötarna Sigrid och Samuel Andersson med en lite bråkig renkalv.
HÅKAN PERSSON
[su_divider text=”Tillbaka till sidans topp” divider_color=”#ff890d” size=”10″ margin=”10″]
Denna artikel och många andra går att läsa i senaste numret av Jämtlands Tidning (Obs! Kräver inlogg!)