ÖSTERSUND (JT) – Jag hoppas att det kommer finnas politiskt mod och kurage att ta en del obekväma beslut framöver, trots att det är valår. Det säger överläkaren Sara Sehlstedt med anledning av den akuta situationen inom Regionen. Hon är övertygad om att konkursen är nära.
Jämtlands Tidning publicerade förra veckan ett öppet brev där en sjuksköterska vädjar till Regionens ledning att göra något nu innan det är för sent. Sara Sehlstedt, överläkare på röntgenavdelningen och ordförande i Jämtlands Läns Läkarförening, instämmer i nödropet eftersom hon anser att Regionen närmar sig ruinens brant.
Jämtlands Tidning ber henne också kommentera några av de besparingstips som finns uppsatta på sjukhuset.
* Lägg inte fram rena kläder till patienten på sängen per automatik.
* Inga påslakan i sängarna – bara täcke.
* Lossa inte på dyra operationsförband i onödan.
* Sy i stället för att stapla.
* Val av instrument vid operation – ligasure, staples, harmonic etc.
* Tänk igenom vilket förbandsmaterial du tar fram vidomläggning och vad som sedan kasseras i onödan.
* Lämna igen personalkläder.
– För det första är det vällovligt med förslag och ideér från golvet. Jag tycker det är positivt att personalen vågar lyfta fram förslag och vilja hjälpa till, men tyvärr är sällan något så enkelt som det först verkar vara. Men det är ju alltid angeläget att försöka minska svinnet och tänka att ”många bäckar små” är väldigt viktigt i stora organisationer, konstaterar Sara Sehlstedt.
Hon tar exemplet att förorda att man ska sy operationssår i stället för använda staples (”häftapparat”).
– Det är ju sant att tråd är billigare än staples, men det tar å andra sidan betydligt längre tid att sy och finns lite större risk för sårruptur på stora sår – så totalt sett är det oftast billigare och effektivare att stapla. Tid inne på operationssalen kostar också stora pengar!
Den sista punkten som gäller att lämna igen personalkläder har hon också tankar kring.
– Sedan några år tillbaka har vi en robot på sjukhuset där alla hämtar/lämnar plagg – och det tar tid att göra detta! Jag själv är röntgenläkare, en bristspecialitet där vi måste hyra in stafettläkare kontinuerligt, och även jag och alla mina kollegor måste personligen gå och byta våra kläder. Vi får ta ut max tre ombyten åt gången, och måste byta minst varje dag – så i snitt behöver jag gå knappt två gånger i veckan. Ett klädbyte för mig tar minst 10 minuter, oftast 15 – så överlag lägger jag ned minst 20 minuter i veckan på att byta min smutstvätt. På den tiden skulle jag hinna med en extra ultraljudsundersökning istället för att traska runt med smutstvätt. Och multiplicerar vi drygt 20 minuter på mina 22 kollegor så inser vi att det går åt en hel arbetsdag varje vecka bara åt att byta röntgenläkarnas smutstvätt. Men nu tar vi in stafettläkare för att täcka upp det vi inte hinner med på grund av underbemanning … Samma sak förstås för all personal, framför allt röntgensjuksköterskorna där vi också har brist och tvingats ta in stafettsköterskor.
Läkarna har önskat ha ett klädförråd i anslutning till sina och övrig personals omklädningsrum, men regionen tycker det blir för dyrt att ha flera olika utlämningsställen.
– Det blir mycket jobb för Sara i dag, konstaterar båda.
– Ytterligare en dimension är politisk. Vi lever i en politisk styrd organisation, och får leva efter deras beslut. Att vårdpersonal för fram olika förslag om att skärpa kraven på patienterna är inte nytt, men möter alltid politiskt motstånd, det är ju alltid mer impopulärt att säga nej än ja … Summa summarum – besparingar är komplicerat i sjukvården, och måste ofta diskuteras flera varv. Men helt klart är att regionen måste spara mer pengar, vi går snart i konkurs! Och det kommer inte bli smärtfritt för någon. Däremot hoppas jag på att diskussionen kan bli sansad, och att vi kan få förståelse för att det måste ske enligt medicinska prioriteringar så att de verkligt sjuka drabbas så lite som möjligt, säger Sara Sehlstedt.
Men trots att hon både är frispråkig och insatt i sjukvården skulle hon inte kunna tänka sig att söka jobbet som sjukhusdirektör.
– Jag är nog inte tillräckligt skarp i det administrativa, konstaterar hon.
TEXT & BILD
ANDERS LUNDIN
Läs även Sjuksköterska vädjar i öppet brev – Gör något innan det är försent
