HOTAGEN (JT) Nu kräver kyrkan att Kjell Nilsson ska riva husen han äger.
– Jag tycker det är fruktansvärt att hus som stått på samma plats i 200 år ska bort.
Det började för fem år sedan. Fyra husägare blev berörda av att kyrkan i Hotagen ville sälja sin mark som husen stod på. Alla husen stod på ofri grund, det vill säga att husägarna inte ägde marken. Det gjorde kyrkan. Kjell Nilsson som ärvde huset vid sjön för 21 år sedan, blev glad. Tomterna skulle avstyckas och de skulle få köpa dem till marknadsmässiga priser.
– Jag minns att jag tänkte att det här går jättefint, säger han.
I dag är han den enda av de fyra husägarna som är kvar i processen med kyrkan. En har sålt sitt hus, de andra två har gått med på priset och de villkor som kyrkan krävt.
– De gav upp, de orkade inte längre. Jag kan inte ge upp för jag tycker det här är fel. Det här har inte hanterats rätt och man ska inte behandla folk så här. Det är skamligt.
Kjell Nilsson sitter och bläddrar i sin pärm. I den har han samlat alla papper, alla mejlkonversationer och alla protokoll sedan den 21 augusti 2012 då allt började.
– Det här handlar bara om prestige från ordförande i kyrkorådet, säger Kjell.
Kyrkan i Hotagen ingår i Föllingebygdens församling och det är kyrkorådet som är församlingens styrelse. Kjell Nilssons hus ligger 300 meter från kyrkan och det var hans pappas moster som bodde i huset från 1936. Det har alltid varit gratis att nyttja marken där. Byn skänkte marken till kyrkan år 1856. Men när kyrkorådets ordförande Jon Erik Hedman kom med ett förslag där han utgått från Krokoms kommuns tomtpristaxa och då kommit fram till 35 kronor per kvadratmeter för Kjell Nilssons strandtomt, blev Kjell upprörd.
– Vi har aldrig velat ha marken gratis, men det här är Hotagen vi pratar om, inte hela Krokoms kommun. Det här är rena ockerpriset.
Kjell tyckte 10 kronor per kvadratmeter låg närmare marknadsvärdet.
– I Rötviken såldes en strandtomt för tre år sedan, där blev priset 10.30 per kvadratmeter, säger Kjell.
Kyrkan ville även att de nya tomtägarna skulle betala avstyckningsavgiften. Kyrkan ville även belasta tomterna med negativa servitut till skydd för kyrkogården och den kyrkliga verksamheten. Det står bland annat att ”aktiviteter i byggnader eller på tomtmark som kan verka störande på den kyrkliga verksamheten får inte förekomma”
– Det känns konstigt att köpa en tomt när någon ska ha kontrollen, säger Kjell.
Totalt har tre möten hållits mellan Kjell och Jon Erik Hedman, resten har gått via mejl. Det har nu pågått i fem år. Turerna har varit många, Kjell fick ett nyttjanderättskontrakt från kyrkan där han skulle debiteras tio tusen kronor per år i ett slags arrende. Kyrkan föreslog
cirka 80 000 kronor för tomten på 3300 kvadratmeter. Kjell sa 60 000. Där strandade förhandlingarna igen och det sista som damp ner i brevlådan hos Kjell var ett föreläggande från kronofogden. Där står det att Kjell förpliktas att avflytta samtliga byggnader.
Men kyrkorådets ordförande Jon Erik Hedman tycker kyrkan har gjort allt rätt.
– Vi har skött det väldigt bra, jag känner bara att vi varit för flata och nu är vi här fem år senare. Vi är inte nöjd över att Kjell utnyttjar marken gratis. Han kan välja på att köpa marken, sälja huset eller arrendera från kyrkan. Det är ett skäligt pris för en strandtomt. Take it or leave it, det är ett fritt val om han vill köpa eller inte. Vi har inte tvingat någon att använda marken, säger han.
Han menar att kyrkorådet varit eniga i alla beslut kring tomterna. Men Lena Rydström som också sitter i kyrkorådet håller inte riktigt med. Hon har varit med i beslutet kring tomterna men hon ångrar att hon inte reserverade sig. Hon menar att det varit mycket diskussion i kyrkorådet.
– Det här handlar om två personer där den ena har makten. Jag tycker det är mycket prestige på båda håll och jag tycker inte man klarat av att diskutera. Men det här har varit jobbigt, det är som att kämpa mot Goliat. Jag tycker kyrkorådet begår en stor dumhet men jag är med i det beslut man tagit, säger hon.
Jon Erik Hedman tycker inte det är konstigt att kyrkan vill belasta tomterna med negativa servitut.
– Det är väl ungefär lika konstigt som att köpa mark med detaljplan, säger han.
Lena Rydström är av en annan åsikt:
– De negativa servituten har jag varit emot och man har tagit bort det överallt, men inte här.
Hon tycker inte heller att husen ska rivas.
– Nej det tycker jag inte, kyrkans fina udde blir förstörd. All mark är skänkt till kyrkan en gång i tiden och jag tycker det är tragiskt om han ska behöva ta bort husen.
Kjell slår ihop pärmen med alla papper och suckar.
– Om det här var 1600-tal skulle jag förstå det här, men jag gör inte det nu. Vilken cirkus det är. Jag har varit medlem i svenska kyrkan hela livet men i år gick jag ur. För hur kan man behandla medlemmar så här?
SUSANNE KVARNLÖF
Kjell Nilsson har i fem år försökt köpa en tomt av kyrkan, men de kommer inte överens om summan för tomten eller vad som ska gälla. Kyrkan tycker också att han ska bevisa att den tidigare ägaren ägde huset. Det var hans pappas moster som bodde i huset från 1936 och fram till 1980-talet.
Vill du läsa mer om vad som händer i länet? Prenumerera du också!
