Tio år med nyodling i Kittelberget
KITTELBERGET (JT) När jordbruksmarken inte räcker till, då nyodlar man. Det gör lantbrukaren Johan Ljuslin i Kittelberget. För tio år sedan började han förvandla 15 hektar skogsmark till åker och bete. Stubbar bröts upp och stora stenar vältrades fram ur jordens innandöme när ett av landets större nyodlingsprojekt tog form.
Redan då, för tio år sedan, gick familjen Ljuslin i Kittelberget mot strömmen. De såg en framtid för lantbruk i glesbygden. Fem år tidigare hade de byggt en helt ny ladugård för mjölkkobesättningen. Sedan några år tillbaka drev också man Kittelbergets Gårdsmejeri som prisades för sina ostar. Dessutom levererade man gårdssmör till finare restauranger i Åre och Stockholm.
Men det fanns ett hinder. Brist på jordbruksmark gjorde att verksamheten inte kunde fortsätta att utvecklas. Och inom rimligt transportavstånd fanns heller inte den mark man behövde. Så lösningen blev nyodling.
–Redan från början var vi på det klara med att det var ett tufft ekonomiskt projekt att omvandla skogsmark till åker och kulturbete. Det mesta nyodlingsjobbet gjordes med grävmaskin. Det fanns inga som helst EU-medel eller annan extern finansiering att söka. Avverkningen av skogsmarken gav visserligen ett skapligt netto. Men det räckte inte för att täcka investeringen i ett så här pass stort projekt, berättar Johan. Även om det här i högsta grad föll under benämningen företagsutveckling så fick allt bekostas med egna medel, konstaterar han.
Det innebar bland annat att man fick koncentrera sig på att färdigställa den mark som bedömdes ha bäst förutsättningar att bli åker. Resultatet blev att ungefär 8 hektar röjdes helt från stubbar, rötter och stenar. Dessutom djupkultiverades stora delar.
[su_slider source=”media: 4672,4674,4673″]
–Det betyder att vi gick ner ungefär 40-60 cm i marken, främst för att luckra upp jorden. Sen fick vi även upp sten som annars kunde blivit till besvär i jordbruket, förklarar Johan Ljuslin och tillägger med ett skratt att några områden visade sig vara så stenbundna att han undrade om man stött på toppen av ett fjäll.
Men på andra ställen var det så bra förutsättningar att man redan på försommaren 2010 kunde harva och så grönfoder. Och under åren har allt mer av den nyodlade marken successivt lagts under plogen.
–Men vi avvaktar med den mark som ligger norr om landsvägen genom byn. Den är än så länge betesmark som har visat sig ha högt betesvärde. Ur odlingssynpunkt är det dessutom positivt att beta marken först. Då får man igång en mängd mikroorganismer som är bra för jorden, säger Johan och konstaterar att nyodling kräver en annan anledning än ekonomi.
–Ja, det är min erfarenhet efter tio år. Här går det inte att ”räkna hem” ett sånt här projekt.
Men att se hur man undan för undan kan skapa allt mer åkermark är inget annat än otroligt tillfredsställande, tycker jag.
TEXT OCH FOTO: PER ERICSSON