Demokrati är att saker som berör alla diskuteras
Det verkar vara något om ledarskribenten Marcus Åsling har svårt att förstå.
Igen har han i en ledare dragit de mest märkliga slutsatser kring de protester som finns kring byggprojekten Storsjö Strand.
Med en lallande dåres envishet dömer han ut alla som tycker att bygget förstör Östersunds stadssilhuett.
Nu senast hävdar han att kyrkans överklagande av etapp 2 strider mot bilden av kyrkan som en folkkyrka?
Det eftersom man överklagat utifrån att utsikten från Stora Kyrkan förstörs.
Det är klart att Östersund ska utvecklas.
Men då ska det ske med en varsam hand som behåller de värden som lyfter staden till att vara unik i vårt land.
Vår fjällutsikt från staden är ett av dessa.
Även den första bilden av staden som besökaren får när man kommer från flygplatsen är viktig.
Att staden då ska gömmas bakom en mur av ganska fula hus är knappast tilltalande.
Inte heller om man kommer med järnväg. Där blir då det första man ser en vägg av hus som skymmer både fjäll och Storsjön.
Vi har i utvecklingens namn de senaste 60 åren i vårt land och län genomlidit ett konsekvent skövlande av stadskärnor.
Det är viktigt att kunna historien, för att slippa upprepa gamla misstag igen.
Frågan är inte om Östersund ska utvecklas eller inte. Frågan är hur staden ska utvecklas.
Den viktiga delen verkar Åsling helt ha tappat bort.
Det är naturligtvis bra att många har åsikter och deltar i debatten kring så viktiga förändringar av stadsbilden.
Det ingår liksom i samhällsdebatten i en demokrati.
Området såg inte bra ut tidigare.
Det innebär inte att vad som helst ska byggas där istället.
Det som byggs i dag ska vi alla leva med och våra barn och barnbarn.
Åslings upphetsade polemik får en mest att undra om han erbjudits lägenhet i Storsjö Strand etapp 2 till ett förmånligt pris?
Det är mycket Krokom på debattsidan. Sverigedemokraterna kräver socialchefens avgång.
Det kan väl vara början på en ny trend i länet.
Politiker som är ansvariga i nämnderna kräver tjänstemännens avgång när de politiska besluten visar sig svåra att genomföra?
Kanske frågan om någon sorts ny demokrati?
RALPH RENTZSCH