Utländsk arbetskraft har svårt att ta sig till Sverige
HAMMERDAL (JT) Skogsarbetare från hela världen finns i arbete när det är plantering eller röjning på gång. I coronatider är det högst oklart hur de ska kunna ta sig till Sverige. Skogsentreprenörer och skogsbolag funderar febrilt över hur arbetet ska klaras av.
– Jag brukar ha 55 anställda och dom kommer från länder i Europa som Rumänien, Polen, Litauen, och Tyskland, men också från Sydafrika, Nepal, Ukraina, Kamerun och kungadömet eSwatini (tidigare Swaziland). Jag har dagliga samtal med kunder om hur vi ska hantera det. Kunderna är mest nervösa över plantering, röjning kan vänta på ett annat sätt. En del funderar på att ta hit folk själva för att hjälpa oss entreprenörer innan arbetet kan starta och betala även om det står stilla. Det görs många ambitiösa försök. Men säg att vi tar hit ett par tusen arbetare och vi har en överbelastad sjukvård. Den största frågan är hur vi kan säkerställa sjukvården. Det måste bli direktiv för hela branschen och det håller inte om varje enskild entreprenör gör sin egen bedömning. Det är tuffa åtgårder som måste till, säger René Schiller ägare till Håxås Skogstjänst.
Branschorganisationen Gröna arbetsgivare jobbar intensivt för att bistå entreprenörer och skogsägare.
– I Sverige ska det planteras upp emot 400 miljoner plantor, som finns i fryslager nu och väntar på att plockas fram. Man kan fundera på vad det betyder om de inte kommer i jorden nu, det är markberett och om det inte planteras tar annan vegetation över. Dessutom är det stora ekonomiska värden som går förlorade om plantorna inte kommer i jorden. Röjning kan i de flesta fall vänta, men skogsplantering måste ske. För skogsentreprenörerna tickar det pengar i form av bilar, maskiner, hyra för bostäder osv. Det är också en osäkerhet för de som vill komma hit och arbeta. Får de överhuvudtaget resa ut från sitt eget land, vågar de beställa en flygbiljett, går det flyg? Vi är beroende av arbetskraft. Om gränserna är stängda och folk inte kan komma in som planerat är det väldigt allvarligt. Vi är hela tiden i kontakt med regionala nätverk och vi har örat mot marken för att höra vilka problem som kan förutses för att kunna agera vidare, säger Björn Jonasson på Gröna arbetsgivare i Umeå.
Att arbetskraften från tredje land eller länder i EU skulle kunna ersättas med personer som permitterats från arbetsplatser i Sverige tror Rene Schiller inte på.
– Det har varit en kraftig nedgång i intresset för manuellt skogsarbete i många år. Jag har svårt att tänka att det vänder. Det här jobbet kan man bara göra om man har otroligt bra motivation. Det är supertufft att plantera, man pallar inte om man inte verkligen vill. Vi är fem personer i mitt företag som kan sätta 1,5 miljon plantor – för vi är duktiga – så ska vi hitta nybörjare här och lära upp. Det går inte, det är för många som måste anställas för att nå upp i samma resultat. Det blir för dyrt för kunden. Det finns varken intresse eller den mängd människor som vi behöver. Om det blir ett worst-case scenario då kan vi bara överleva om kunderna hjälper till. När vi inte har verksamhet har vi inte stora kostnader. Våra företag är billiga att hålla vid liv. Jag tror inte att vi hamnar i ett läge där vi producerar noll. En del av verksamheten kan vi sköta. Företagets existens är inte under hot, säger René Schiller.
Arbetsmiljö ligger utanför själv planterings- och röjningsarbetet, men med risker för smittspridning blir information en viktig sak för Gröna arbetsgivare. Arbetet har påbörjats med hur informationsinsatser kan göras. Hur ska resor och kontakt mellan skogsarbetarna vara, hur utformas matplatsen, hur ser boendet ut? Om det nu kommer arbetskraft utifrån.
Andreas Nilsson ägare till Nilssons Jord & Skog brukar varje år ha ett antal röjningsarbetare från utlandet.
– Med stängda gränser är det svårt och jobbet blir inte gjort. Det största bekymret är planteringen där det riskeras jättemycket pengar. Jag har fått frågor om vi kan hjälpa till med plantering Vi har röjning av elledningsgator, och det kan inte vänta, så det kommer inte att gå att låna ut röjare. Ungefär 30 anställda brukar vi ha i röjningen, en tredjedel av dem är fast i sina hemländer. En italienare har utegångsförbud, sju personer bor i Polen, en rumän och tre röjare från Ukraina tar sig inte heller hit. Ukrainarna funderar på att ta sig till Polen och sitta i karantän i 10 dagar för att sedan kunna ta sig till Sverige, säger Andreas Nilsson.
Alla väntar. Situationen ändras varje dag. Hur effekterna av pandemin till slut blir går möjligen att se om några månader. I maj börjar röjning och plantering.
Inger Kraft Etzler
[su_divider divider_color=”#ff890d” size=”10″ margin=”10″]
Denna och många fler artiklar kan du läsa i senaste e-tidningen! (Obs, kräver inlogg)