SVEG (JT) Nio konsultbolag har de senaste tre åren tjänat miljonbelopp på Härjedalens oförmåga att få tag på socionomer. På tre år har socialförvaltningen lagt över 20 miljoner kronor på konsultarvoden utan att aktivt söka personal.
Under 2015 började Härjedalens kommun att behöva ta in så kallade stafettsocionomer. Konsulter som till det dubbla eller tredubbla priset mot att ha egen, anställd personal kommer in och sköter det socionomarbete som kommuner är skyldiga att ha utbildad personal för.
I samband med flyktingvågen 2015 har flera kommuner tvingats att hyra in den här typen konsulter då det inte funnits tillräckligt med utbildade socionomer att anställa när behovet varit ovanligt stort. Och i och med detta har kommunens kostnader skjutit i höjden rejält.
Enligt siffror som Härjedalens kommun har tagit fram hade man drygt 1,5 miljoner i konsultarvoden 2015. Detta hade till året efter ökat med nästan 400 procent till 5,67 miljoner. 2017 nådde socialförvaltningen rekordnoteringen på hela 8,7 miljoner kronor i konsultarvoden, vilket även förra året fortsatte att ligga högt – då 6,9 miljoner kronor.
På dessa fyra år har alltså Härjedalens kommun betalat 22,8 miljoner kronor i konsultarvoden till stafettsocionomer. Utgifter som har skapat stora hål i socialnämndens ekonomi med stora underskott som resultat.
Hade Härjedalens kommun haft egna socionomer på plats skulle utgifterna ha varit runt 15 miljoner lägre, tror Anda Embretzen, chef för socialförvaltningen i Härjedalen.
– Det är 2,5 till 3 gånger dyrare med konsulter än vanlig, anställd personal. Och det är mycket pengar. Men vi har också ett ansvar för att den verksamhet vi driver. Vi måste utreda de ärenden vi får in.
Totalt har ett 20-tal konsultbolag anlitats. De flesta har varit på plats under ett halvår till ett år. Vissa har varit på plats betydligt längre än så. De som har varit längst har haft kommunen som arbetsgivare i över två år och det är långt ifrån alla som har upphandlats, säger Anda Embretzen.
– När de bolag vi har upphandlat inte har kunnat leverera personal har vi behövt vända oss till andra för att få personal. Det är också en arbetsmiljöfråga när vi tar in konsulter för att den ordinarie personal som vi har inte ska bli överlastade med arbeten. Sedan har vi haft några en längre tid för kontinuiteten så att vi inte byter handläggare mitt i pågående ärenden också. Det är inte bra att man gör det.
Nio bolag sticker ut extra mycket. Till just dessa har Härjedalens kommun betalat 19,9 av de 22,8 miljoner kronorna. Anda Embretzen säger att hur mycket konsulterna kostar varierar en del utifrån kompetens och arbetsuppgifter.
– Det har löpande varit ute ansökningar för de här tjänsterna. Det är inte bara socionomer utan även sjuksköterskor och annan personal där vi behövt hyra in personal men under exempelvis 2015 kunde vi inte ens få tag på inhyrda socionomer. Sedan 2017 har det blivit lättare och sedan i höstas har vi kunnat anställa egen personal.
Det bolag som kommunen har betalat mest till har på två år fått 4,2 miljoner kronor för en enda konsult. Totalt har Härjedalens kommun behövt ha upp emot sex konsulter på en och samma gång. Men det har varierat utifrån läget med den egna personalen och behovet.
– Men nu har det börjat vända. Vi har två tjänster ute nu och fyller vi dessa har vi fyllt alla de platser vi har. Men det är ett kontinuerligt arbete, folk flyttar och livet ändras så vi kommer inte att vara färdiga i och med det, säger Anda Embretzen.
Socialförvaltningen har ju årligen gjort stora underskott, hur känns det att det försvunnit så här mycket pengar till det här?
– Det är naturligtvis inte bra. Sedan jag tillträdde våren 2016 har vi jobbat väldigt hårt med att vända på det här och det känns bra att det nu har börjat ge resultat. Men det här är naturligtvis bekymrande för kommunens ekonomi att det har varit så här. Det är svårt att säga om vi kunde ha gjort något annorlunda eftersom det kom många barn när flyktingkrisen var som värst.
På grund av kostnaderna har politiken uppdaterats på läget kontinuerligt. Anda Embretzen säger att man kvartalsvis har följt upp kostnaderna och därför kommer inte siffrorna som en chock för socialnämndens ordförande, Lars-Gunnar Nordlander (S).
– Nej, därför blir jag verkligen själaglad att man nu har färdigt med tre nya socionomer som har eller kommer att tillträda inom kort. Det känns skönt!
Finns det något som ni i politiken kunde ha gjort för att förhindra detta?
– Vi har ju vetat om det men att veta om och att göra något åt det är ibland olika saker. Finns det inte personal att få tag på är alternativet att inte göra jobbet. Och enligt socialtjänstlagen är vi skyldiga att tillhandahålla dessa tjänster. Då får man tillgripa den lösning som finns om det ska vara bemannat, det finns inga alternativ.
Lars-Gunnar Nordlander säger att det som eventuellt kunde ha förbättrat läget var att ha en bättre arbetsmiljö. Han har själv tillträtt som ordförande efter senaste valet men det har varit stökigt både inom politiken och förvaltningen med stor rotation på chefer och anställda.
– Samarbetet mellan nämnd och förvaltning är en sådan sak som kunde ha varit bättre. Det är klart att den turbulens som har varit både inom förvaltningen och nämnden inte varit bra och där behövs mer stabilitet för det gör mycket för att man ska trivas bättre på jobbet. Men mycket handlar om att lyckas rekrytera egen personal, säger Lars-Gunnar Nordlander.
Caj Källmalm
