OVIKEN(JT) Anna Karin Nilsson klev in på arbetsförmedlingen för att söka starta eget-bidrag. Hennes ansökan var ganska udda. Men beviljades!
–Ja, det är nog inte så många som söker bidrag för att jaga spöken, säger Anna Karin och skrattar.
En resa till Klimpfjäll i mitten av 1990-talet förändrades Anna Karins liv. Hon åkte dit för att förändra sin livsstil. I stället blev det en start för någonting helt annat.
–Ja, vi var ett gäng tjockisar på hälsohem för att få till en förändring. Det gick ju sådär. Jag bodde med en tjej som heter Maria och hon frågade mig en dag om jag hade hört talats om automatisk skrift. Det hade jag inte. Hon satte pennan mot ett papper och det var som att pennan skrev själv. Det var mycket spännande, vi löste bland annat Palmemordet, säger Anna Karin.
Själv fick hon bara titta på.
–Ja, det fungerade inte när jag höll i pennan. Jag tyckte att det var tråkigt att jag inte hade den gåvan. Men en kväll efter att jag hade kommit hem så testade jag efter några glas vin. Helt plötsligt började pennan började liksom skriva av sig själv. Från den dagen kom jag in i en andlig värld.
Hon berättar hur märkliga saker började hända.
–När morfar hade dött så hämtade jag mamma och vi åkte hem från sjukhuset. När vi kom hem så satt morfar i mitt gamla rum. Jag blev rädd och sa att han inte får göra så där mer.
Nu kallar sig Anna Karin för medium och åker hem till folk som behöver hennes hjälp.
–Jag bryr mig inte så mycket om folk som inte tror på det övernaturliga. Jag vet ju själv vad jag ser och vad jag känner så det räcker så för mig. Jag är så glad för att jag kan det här och jag har hjälpt väldigt många.
För några veckor sedan åkte hon hem till en nyinflyttad familj i Hackås som tyckte att det var märkliga saker i huset. Katten som alltid sov i sovrummet i den förra bostaden ville nu inte ens gå in i sovrummet. Parets lilla dotter sov dåligt och vaknade ofta skrikande.
–När jag hade känt av alla rum i huset så kom jag i kontakt med en man som tidigare ägde huset och inte ville lämna det. Han hade avlidit i sovrummet. Han var inte så villig att få hjälp, men jag lyckades få över honom till andra sidan.
Tror du att det blev någon skillnad?
–Jag vet att det blev det. Efter att jag hade varit där fick jag en bild från kvinnan i familjen. Det var en bild på katten som låg och sov i barnsängen och dottern hade ingen nattskräck längre. Då blir man ju väldigt glad att ha kunnat hjälpa till och jag varit hos många genom åren och hjälpt till med det här.
Hon berättar hur hon har två andar som hjälper henna då hon “öppnar sig” till andevärlden.
–När jag pratar och berättar kan jag förstå om det känns flummigt och konstigt. Men jag kan som sagt inte bry mig om vad folk som tvivlar säger. Att det har hjälpt väldigt många räcker för mig.
Nu har hon alltså fått starta eget-bidrag för att vara medium, men även för att starta ett “minibageri” där hon gör bakelser av olika slag.
–Drömmen är förstås att jag ska kunna leva på det här. Jag minns att en person på Försäkringskassan sa att jag nog skulle få bidrag för att baka, men inte för det andra. Jag har döpt företagen till Skrömta” och “Fru Nilssons breda bak”. Jag tycker att jag fick till rätt bra företagsnamn, säger Anna Karin och skrattar.
Hur var det nu med Palmemordet som Anna Karin löste tillsammans med sin vän i Klimpfjäll?
–Haha. Ja, vi löste inte ett namn på den som gjort det. Men vi kunde se att det var en viss yrkesgrupp som var inblandad. Jag nöjer mig med att berätta det.
PATRICK SJÖÖ
Bild:
Anna Karin Nilsson i Backen utanför Oviken har fått starta eget-bidrag. Hennes affärtsidé är väldigt olik de flesta andras.
