Uzbekistans ledare Islom Karimov är intagen på sjukhus efter en hjärnblödning.

Karimov som är 78 år är en av världens blodigaste diktatorer.

Hela veckan har rykten om hans död florerat på sociala medier men igår twittrade hans doter Lola Karimova Tilljajeva att han lever och att hon hoppas han tillfrisknar.

Hon har för övrigt tillbringat de sista tio åren i Schweiz och frågan är hur bra koll hon har på läget i hemlandet.

Den andra systern som tidigare ansågs vara utvald som efterträdare till fadern, Gulnara Karimova är sedan några år i onåd och rapporteras sitta i husarrest sedan 2014.

Hon är i Sverige mest känd för att vara den som Telia betalade saftiga mutor till för att de skulle få mobillicens i Uzbekistan.

Flera av hennes närmaste affärsbekanta, några också de involverade i Telia affären rapporteras nyligen ha fått lååååånga fängelsestraff i hemlandet.

Vi talar om 15-20 år.

Med tanke på att Karimov som suttit sedan 1989, de första åren som sovjetrepubliken Uzbekistans president och sedan 1991 som republiken Uzbekistans president. Med tanke på att han under åren fängslat, torterat och avrättat alla motståndare till regimen finns det bara skurkarna i kretsen kring honom kvar att leda landet.

Även till lilla Strömsund nådde hans missnöje för några år sedan när den uzbekiska imamen där utsatte stör ett mordförsök.

En brittisk ambassadör beskrev målande landet som en kleptokrati för 15 år sedan och sedan dess har allt bara blivit sämre.

Ekonomin är körd i botten i ett land som är rikt på olja, gas, guld och värdefulla mineraler.

I Centralasiens rikaste land skulle levnadsstandarden kunna vara på svensk nivå.

Istället är 5-7 miljoner Uzbeker gästarbetare i Ryssland eller andra länder i forna Sovjetunionen.

Mest troliga efterträdare i skurkstaten är premiärminister Sjavkat Miriziajev, eller vice premiärministern Rustam Asimov eller Rustam Inojatov, chef för den fruktade säkerhetstjänsten SNB.

Dock är min bedömning att de är för korkade att dela upp makten och pengarna. Det kommer att bli en maktkamp där någon av dem segrar och de andra två i bästa fall får lämna landet med sina stulna miljarder.

Jag har faktiskt vid ett tillfälle sett alla tre herrarna. I april 2004 på hotell Beldersoy, Uzbekistans enda riktiga skidhotell i bergen ca 100 km norr om Tashkent.

De hade vad jag kunde förstå förlagt några arbetsdagar dit tillsammans med sina 20-åriga sekreterare. Låt oss säga att champagnen flödade redan före kl 12 på dagen.

På hemvägen stod folk på cementklumparna vid motorvägen och sålde infångade levande rovfåglar, falkar för 15 dollar styck, 40 för en örn.

Ett sätt att få in pengar i ett land där då 100 dollar i månaden var en hög lön.

Ralph Rentzsch